Så var kvällen kommen när det skulle avgöras vem som skulle gå till semifinal i Västracupen. Efter en tämligen behaglig resa i gruppspelet med två lag från div5 och ett från div7 väntade den totala motsatsen när vi lottades mot Utsikten som huserar i div1 (det skall dock påtalas att de oftast mönstrar sitt U21 lag). Kvällen bjöd på bästa tänkbara väder och storpublik var det runt planen. Kvällens match var 2x45 minuter vilket skulle innebära en låååång mangling av våra spelare.

Inför matchen: Det är inte ofta som man tvingas att överge delar av sin normala spelidé men en match som denna hade det varit rena katastrofen då den individuella skickligheten hos våra motståndare är så god. Vi ville ta bort deras passningsvägar  på sista tredjedelen och satsa på omställningar. Vi vred vår mitt triangel till en defensiv variant vilket gjorde att vi fick en ren 10:a som uppspelspunkt. Samtidigt skulle vi bli lite baktunga i omställningsfasen men vi hoppades att vi skulle få UBK felvända i sitt försvarsspel och vinna 50/50 duellerna på deras sista tredjedel. Robin med sin storlek skulle vara en naturlig uppspelspunkt i vårt anfallsspel.

Oh herre... snacka om plattan i mattan av UBK. De var som bålgetingar under matchens första 20 minuter och sköljde över oss. Vi hamnade lite i obalans i våra linjer samtidigt som UBK hade en fantastisk rörlighet och ett bolltempo som vi inte hade stött på i våra träningsmatcher i år. Det dröjde inte länge innan Oscar var tvungen att plocka ut den första bollen ur mål. Tyvärr var det ett slump mål då den touchar ryggen på en av våra killar och friställer en UBK kille som kliniskt placerar in bollen. Målet blev inte till någon väckarklocka för oss utan snarare tvärt om då vi hamnade snett i våra försvarspositioner och 0-2 kom efter ett snyggt passningsspel på vår vänsterkant som avslutades med en genomskärare i vårt straffområde där bollen placerades i öppet mål av motsatt ytter... snyggt kan man säga. Klockan visade 18 minuter och jag hann att tänka "vart skall det här sluta?". Efter detta börjar vi dock tugga igång vårt spel och vi vinner mer bollar på mitten samt att Björnell plockar in boll efter boll och vi tillåts andas lite oftare vilket ger oss kraft och hopp. I matchminut 25 broderar vi snyggt på högerkanten och Collsteds inlägg når Björnells panna, sekunden senare gör UBK:s målvakt en superräddning i närheten av krysset. Det var egentligen signalen till att vi faktiskt kan göra något. UBK har fortsatt ett dominant spelövertag men vi blir giftigare och allt mer heta i alla dueller och vinner mer bollar över hela planen. I matchminut 45 får vi en frispark metern in på offensiv planhalva. Vi vinner duellspelet vid straffområdet och i en tilltrasslad situation drar Rafa på ett skott han och många andra sent skall glömma. Bollen borrar in sig i första krysset (kanske inte exakt i krysset...) och 1-2 i halvlekens sista sekund. Rättvist? Nä men samtidigt så skönt!

I pausen var det mungiporna upp! Tänk vad ett mål kan göra. Vi fick 10% extra energi av det samtidigt som våra motståndare tyckte det var rena rånet och tappade 10% av sin energi. Vi pushade varandra och sa att det är nu eller aldrig och att vi har en superchans att ta över initiativet. Vi skulle fortsatt spela med en defensiv uppställning men vrida över till 3-5-2 om vi var nära ett resultat.

Precis som vi sa i paus. 10% till oss i extra energi och helt plötsligt hade vi självförtroende och pondus. Det var vi för hela pengen. Redan efter en mint slet sig Odenstam loss och fri med målvakten drar han bollen i utsidan av stolpen. Vi sköljer över vår motståndare som helt plötsligt får mycket svårare att hitta sina uppspelsvägar. Nu är det UBK som rensar och tjongar iväg bollen som vi gjorde i första akten. Helt klart visade sig deras nerver och att det var de som hade något att förlora och vi hade allt att vinna. Vi hade hörnor i parti och minut och fler frisparkar än i första. Helt plötsligt är det vi som äger mittens rike och kan komma i omställning efter omställning. UBK:s naturliga anfallsspel var som bortblåst när de hamnade längre ner i banan och vi mötte upp dem maximalt över densamma. Efter 15 spelade fick vi en frispark som Hampus slog och löpning från Konge var superb, tyvärr så var inte millimetern på vår sida då en touch hade varit ett givet mål. Det var en underbar period att bevittna när vi vann allt i praktiken. Men säg det som vara för evigt... Mitt i denna dominans kommer 1-3. Åter ett inlägg på vår vänsterkant som nickas retfullt enkelt in i mål där det kändes från sidan att det var en rad felbeslut som gav dem målet. Tyvärr var det nog ridå där och då, det kändes som att vi tappade de där extra 10% som vi hade. Vi är riktigt bra med fortsatt i matchen men nu kan UBK kontrollera tillställningen. Vi satsar allt framåt och vrider laget till ett 3-5-2 och vi spelar jämnt mot vår duktiga motståndare. Innan matchen är slut kommer 1-4 och det kommer även det via vår vänsterkant där UBK via ett inlägg sätter bollen i mål. En stund senare är matchen över- Halvleken slutar 0-2 vilket subjektivt känns som ett rån då UBK är 50% i sina avslut i andra... men samtidigt det finns en anledning till att vi inte spelar i samma division :)

Summerat: Ett på många sätt rättvist resultat sett över hela matchen. Det hade dock varit så roligt att fått se hur matchen hade blivit vid en kvittering då vi var i en sjukt bra fas i matchen just där och då. UBK är riktigt riktigt bra och det var en underbar upplevelse att få mäta sig mot dem. Stort grattis till dem efter en fint genomförd match! Själva skall vi vara riktigt nöjda med vad vi presterar under matchen sista 70 minuter, de tar vi gärna med oss inför kommande matcher. Plussar gärna för domarteamet idag, de gjorde en föredömlig insats.

1:a stjärnan: Edwin Lang (en kung i duellspelet, förlorade inte en enda 50/50 duell idag)

2:a stjärnan: Robin Björnell (en kanonmatch, var som en magnet efter bollen och slet förtjänstfullt)

3:e stjärnan: Marcus Collstedt (löpte enormt och stängde ner sin kant totalt idag, bra offensivt!)

Vid datorn

Anders

Tweeta